Fredagar på Sibbe: Lau Nau & Matti Bye

27.03.2026 19:00 – 20:00

Ordinariepris 25€ + beställningsavgift (från 1,50 € + 0,65 % av beställningen)

Studerande/pensionär/barn 20€ + beställningsavgift (från 1,50 € + 0,65 % av beställningen)

OBS! Museikort fungerar inte som betalningsmedel.

Biljetter kan köpas i museets kassa från och med 21.1.2026.

Matti Bye berättar om sitt möte med pianokantele:

Vi upptäckte den mystiska pianokantelen av en slump när vi såg utställningen om instrumentbyggaren Juhani Pohjanmies på Sibeliusmuseum. Man fick prova instrumentet, och redan vid den första tonen öppnades en dörr till en förtrollande ljudvärld som ingen av oss hade hört tidigare. Det väckte en omedelbar lust att fortsätta spela – och tanken slog hur fantastiskt det skulle vara att få spela in instrumentet.

Att gå vidare i utforskandet tillsammans kändes helt självklart. Under många år har vi samarbetat med akustiska instrument i dialog med modulära syntar – både pianot, celestan och andra klangkällor har bearbetats och förlängt sina röster in i det elektroniska rummet. I arbetet med pianokantelen försökte vi lyssna oss fram till vad instrumentet själv ville berätta, och hur dess röst kunde få klinga i en samtida musikalisk kontext. Det är något svindlande och tidsöverskridande när en idé som en gång var en radikal ny uppfinning, byggd för över hundra år sedan, plötsligt ljuder här och nu, i det här rummet, och för nya öron och med ny musik.

Juhani Pohjanmies
Juhani Pohjanmies (1893–1959), fram till 1918 Hjalmar Johan Aleksander Lindfors, var en finländsk tonsättare, organist, orgelkonstruktör, instrumentbyggare, science fiction-författare och bildkonstnär. Sibeliusmuseum har en omfattande samling instrument som han har formgivit. Museet ordnade utställningen Orgelverk, kantele och lite sci-fi – J. Pohjanmies 9.10.2024–1.6.2025.

Pianokantele
Förenandet av pianot och kantelen var ett livslångt projekt för Pohjanmies. Han hade förälskat sig i kantelen redan som barn, och att förena dess ljud med tangenterna av en piano började inspirera honom tidigt. Den första versionen av pianokantelen gavs ut 1930 och den andra versionen 1931. I båda versionerna finns en hammarmekanism, som får instrumentet att låta nästan som ett vanligt piano. Utvecklingen fortsatte, och den sista, dock halvfärdiga, versionen av pianokantelen är från 1954.

År 1948 kopplade Pohjanmies ström till pianokantelen: så föddes klaverkantelen. Hammarmekanismen ersattes med en knäppningsmekanism i stil med en cembalos. Detta fick instrumentet att låta mer som en kantele än ett piano. Det fanns inte heller någon klangbotten, utan ljudåtergivningen sköttes av en elektronisk förstärkare.

Av alla instrument som Pohjanmies tillverkade fick pianokantelens olika versioner mest uppmärksamhet i pressen, och det tillverkades relativt många av dem.

https:/­/­launau.com
https:/­/­www.mattibye.com