Gränsöverskridare

För att få en bättre utbildning måste konstnärerna på 1800-talet resa utomlands, som till Düsseldorf, Dresden, München eller Berlin i Tyskland. Kvinnor fick bara studera som manliga konstnärers privatelever eller i konstskolar som de hade grundat för kvinnor.

Då konstnärerna på Gränsöverskridare var verksamma hade kvinnor ännu inte rösträtt. Kvinnor tvingades ofta välja mellan karriär och familj: i och med äktenskap blev de ofta tvungna att sluta med sitt arbete som konstnär. Många av de modiga konstnärerna på utställningen har varit förebilder för kvinnliga konstnärer som levde senare, såsom Helene Schjerfbeck och Ellen Thesleff.

Ett konsthistoriskt betydande utställning lyfter fram tidigare helt okända konstnärer och deras nätverk, och presenterar verk som aldrig tidigare setts i Finland. Utställningen är en fortsättning på Ateneums arbete som en pionjär inom forskningen kring kvinnliga konstnärer, och kurator för utställningen är amanuens Anne-Maria Pennonen. Den belyser Tysklands betydelse som konstland och resemål jämfört med Frankrike, som det har forskats mycket mer om.

Alla de nordiska, baltiska, tyska och polska konstnärerna på Gränsöverskridare studerade och arbetade i Tyskland på 1800-talet. Finska konstnärer på utställningen är bland annat Fanny Churberg, Alexandra Frosterus-Såltin, Ida Silfverberg och Victoria Åberg, och utländska Jeanna Bauck, Mathilde Bonnevie-Dietrichson, Marie Ellenrieder, Julie Hagen-Schwarz, Elisabeth Jerichau-Baumann, Magda Kröner, Amalia Lindegren, Emmy Lischke och Bertha Wegmann. På utställningen ses också teckningar ur Naturhistoriska centralmuseets samlingar av den första kvinnliga vetenskapliga illustratören i Finland, Hilda Olson. Totalt visas målningar, skulpturer och teckningar av mer än 50 konstnärer, som alla är kvinnor.