Allas almanacka

Observatoriebyggnaden som stod klar på Observatorieberget 1834 och där Universitetets almanacksbyrå grundades för 25 år sedan skapar en historisk ram för den växlande utställningen. Traditionellt var almanackor ett arbete för astronomer. Utställningen firar samtidigt kalenderförnyelsen 2020, som innebär att fler nya märkesdagar och namn kommer in i almanackan.

Sedan urminnes tider har människor i olika kulturer följt tidens gång med hjälp av solens rörelse, månens faser och årstiderna. Innan det fanns tryckta kalendrar använde man bland annat runkalendrar av trä. Den första finskspråkiga almanackan utkom 1705. Den finländska kalendern upprätthålls av Helsingfors universitet.

I Finland trycks årligen cirka 11 miljoner kalendrar, dvs. två kalendrar per invånare. Det erbjuds såväl färgglada bildkalendrar som olika fick-, bords- och systemkalendrar. De flesta av dem innehåller utöver viktiga kalenderdagar även uppgifter om namnsdagar. Almanacksbyrån tillhandahåller dessutom många slags astronomiskt och annat material till kalenderförläggare, till exempel information om torg- och marknadsdagar eller temadagar och evenemang.

Förr i tiden innehöll almanackor även förutsägelser gällande vädret och många vardagliga göromål, som frieri och koppning. Hur är det med veckodagarna då, varifrån kommer deras namn? Och hur bestämmer man när påsken infaller? Vad har almanackor och kameler gemensamt? Besök utställningen så får du reda på allt detta.