Mjukis

Handarbetsteknikerna kräver tid av konstnären: det är långsamt och intimt att skapa. Samtidigt skapar de mjuka materialen en spänning mellan genomföringssättet och innehållet i verken. Materialen och teknikerna innehåller betydelser som ett verk antingen kan förstärka eller vara i konflikt med.

Innehållet i verken hänför sig till såväl privata som samhälleliga motivkretsar. I skuggan av det mjuka kan man uttrycka ett starkt ställningstagande och aktivism. Via verkens materialitet behandlar konstnärerna sina personliga minnen, identiteter, nationaliteter och tillhörighet till något. Synen på handarbete som något som är förknippat med hemmet och som är kvinnornas jobb får i utställningen alternativa tolkningar.

Verken som är gjorda med handarbetsteknik andas en kontinuitet. De kan föra betraktaren till en annan tid, omgiva hen med personliga minnen samt nostalgi. Å andra sidan tar verken ställning till förstärkandet av den lokala och nationella identiteten. Traditionellt har man strävat till detta både genom att låta kända handarbetsmodeller cirkulera samt med hjälp av konsttextilier som nått internationellt rykte. Den oföränderlighet och anonymitet som förknippas med handarbete är ägnade att förstärka känslorna av bekanthet och samhörighet.